söndag 8 februari 2009

Egenfinansiering av företag

Låna pengar av dig själv

– Västernorrland först med ny finansieringsmodell
Snart kan du skippa banken eller finansbolaget när du behöver låna med företagets fakturor som säkerhet. Pengarna kommer i stället från privata långivare och – dig själv.

– Vi är först i landet med den här modellen. Nu söker vi pilotföretag, säger initiativtagaren Fredrik Lundvall i Härnösand.

I spåren av finanskrisen har det blivit svårare för företag att få banklån. Och då kan det ligga nära till hands att välja factoring, alltså använda företagets fakturor som säkerhet för krediten.
Nackdelen med lösningen, som både banker och finansbolag erbjuder, är att årsräntan är mycket högre än på ett vanligt banklån.

Men nu finns det alternativ. Fredrik Lundvall, företagare och kommunalråd (C) i Härnösand, har tagit fram en helt ny modell kallad ”egenfinansiering”, som presenteras i samarbete med Företagarna Västernorrland.

Borta är banker och finansbolag. Pengarna ska i stället komma från släktingar, vänner eller affärsänglar – och från ägarna själva.
– Man bildar en ekonomisk förening som lånar ut pengar till företaget med fakturorna som säkerhet, säger Fredrik Lundvall.
För en affärsängel är det här ett intressant sätt att bidra med kapital.
– Man får en given ränta och kan avtala om en tidpunkt då pengarna ska återbetalas. Jämför med att köpa aktier i ett onoterat bolag där man inte vet hur det blir med exit, säger Fredrik Lundvall.

Men om ägarna själva har pengar, varför måste de låna av andra?
– Upplägget bygger på att företaget behöver få in mer kapital än ägarna klarar av. Man växlar upp med kapital från affärsänglar. Men tanken är också att kunna samarbeta med Norrlandsfonden, som gett klartecken till att låna ut pengar med fakturorna i den ekonomiska föreningen som säkerhet. Då blir det riktigt intressant, säger Fredrik Lundvall.

Modellen har fått tummen upp av länets så kallade kapitalförsörjningsgrupp som koordineras av länsstyrelsen. Länsstyrelsen har också bidragit med pengar för att utveckla idén.
– Gruppen tycker att det är mycket intressant och anser att upplägget fungerar i praktiken. Det här är ett bra sätt för personer som annars inte skulle satsat pengar i lokala företag att göra det. Nu behöver vi testa modellen i verkligheten, säger Lars-Gunnar Rönnkvist på länsstyrelsen.

Maria Östman, revisor på Caresome i Härnösand, har sett över upplägget ur ett skatteperspektiv.
– Förutsatt att räntan anses marknadsmässig ser jag inga problem med en sådan här lösning. Det ger närstående en möjlighet att stötta ett företag med lån som har en säkerhet Fakturabelåning innebär ju att bolaget behåller kreditrisken. Men det är viktigt att kontakta banken om man har krediter med företagsinteckning, eftersom factoring urholkar säkerheten, säger Maria Östman.

En del i upplägget är att låta ägarna tar ut en hög ränta från föreningen.
– Att ge ett vanligt lån till sitt företag och ta ut exempelvis 20 procents ränta går inte utan att delvis förmånsbeskattas. Men eftersom det rör sig om fakturabelåning, där marknadsräntan är så hög blir det ingen förmånsbeskattning, enligt Fredrik Lundvall.
Men att ta ut en så hög ränta från bolaget ger naturligtvis en hög upplåningskostnad. Därför är tanken att ägarna ska kvitta ränteintäkten mot lägre lön vilket sänker bolagets nettokostnad (se exemplet nedan).

Olof Axelsson
SÅ FUNGERAR EGENFINANSIERING:
Antag att kompanjonerna A och B, som äger Företaget AB, bildar en ekonomisk förening och lånar ut 100 000 kronor vardera till föreningen.
Två affärsänglar lånar också ut vardera 100 000 kronor till föreningen.
Föreningen lånar ut de 400 000 kronorna till Företaget AB, med bolagets utestående fakturor som säkerhet.
Bolaget betalar – via föreningen – 20 procents ränta till kompanjonerna A och B, som tar den större risken och 10 procents ränta till de övriga två långivarna.
Kompanjonerna A och B kvittar ränteintäkten genom att ta lägre lön från sitt företag. Beroende på marginalskatt och om de har räntekostnader att kvitta minskar bolagets nettokostnad med ett visst belopp. Det betyder att bolagets faktiska kostnad för upplåningen sjunker.
Dessutom kan Norrlandsfonden låna ut ytterligare pengar med fakturorna i den ekonomiska föreningen som säkerhet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar