Var finns jobben?

Var finns jobben?

För 20 år sedan startade jag Intervjubolaget AB. Det var det första callcentret i Härnösand och, om inte det allra första, så ett av de första i Västernorrland.
Jag trodde då att affärerna och därmed arbetstillfällena skulle finnas i just den branschen i framtiden – och så blev det. Här finns idag en stor del av arbetstillfällena i ådalskommunerna.
Men samhället förändras och liksom callcenterbranschen.
Den nya tiden och den nya tekniken välter den gamla över ända. Och tiden för callcenterbranschen kanske snart har spelat ut sin roll. I alla fall som den ser ut nu, och i än högre grad som jag såg den i slutet av 80-talet. Callcentertjänster måste ha ett högt kunskapsinnehåll för att överleva som tex det Com Hem erbjuder.

Men vad ska vi då jobba med framöver? Och räcker det, som vissa säger, att vi säljer tjänster och tar hand om varandra inom kommunen?
Den första frågan återkommer jag till. På den andra är svaret ett tydligt nej. Att det skulle räcka att sälja tjänster och ta hand om varandra inom kommunen vore både dumt och ansvarslöst. Skulle alla vara anställa av kommuner och landsting så syresätts inte systemet, och då vittrar vi sönder inifrån. Handel föder välstånd.

Nästa bransch heter Turismen eller Besöksnäringen eller Kreativa näringar. Kärt barn har många namn, även om innebörden är lite olika. Det är här framtidens jobb finns!
Smitingen, vårt fantastiska havsbad. Hemsö fästning, vilken tillgång. Boende med brygga! Murberget och landsbygdsföretagande. Vi har massor att vidareutveckla i Härnösand!
Framtidens jobb finns i besöksnäringen för företag som förstår att samarbeta med varandra! Här kan kommuns näringslivskontor tillsammans med Mitt Sverige Turism, Almi och Länsstyrelsen, vara till hjälp för de som vill ha den.

Utöver jobben i besöksnäringen så hoppas vi på vindkraften, en ny E4 utanför stan och en restid på 17 minuter med järnväg från Sundsvall till Härnösand. Det ligger inte långt borta och innebär högre livskvalitet för Härnösandsborna samt många sköna investeringskronor i regionen.

Västernorrlands vårdköer.

Bristen på läkare är ett stort problem för Landstinget Västernorrland. Vi har 408 läkartjänster, varav 88 är vakanta och 31 tjänster bemannas av stafettläkare. Detta gör att vi har en av landets längsta köer, både till att få träffa en läkare och till operation.

Dessutom är vår vårdapparat mycket dyr i jämförelse med andra Landsting. Landstingets sätt att lösa detta problem är att jämföra sig i detalj med andra Landsting.

Det planeras mycket stora nedskärningar inom vården, både hos Landstinget och de flesta kommunerna. Landstinget skall sänka sina driftskostnader med 361 Mkr, varav 235 Mkr på Länssjukhuset, 80 Mkr i Övik och 46 Mkr i Sollefterå.

Vi tror att en stor del av problemen skulle kunna lösas om man hittar ett bra sätt att belöna medarbetarna för bra jobb och för att de lämnar in idéer till förbättringar.

En annan del av lösningen är att konkurrensutsätta vården i större omfattning. Det vill dock inte vänstermajoriteten i Landstinget. Däremot har regeringen beslutat att all primärvård, dvs vårdcentralerna, skall konkurrensutsättas. Detta kommer att ske genom att alla medborgare får rätt, from 20100101, att välja vilken vårdcentral man vill tillhöra. Privat eller driven av Landstinget. Denna nya lag heter, lagen om fritt vårdval.

Landstinget Västernorrland bör satsa ännu mer resurser på förebyggande hälso- och sjukvård eftersom dessa satsningar oftast sparar lidande för vår befolkning och pengar för Landstinget.

Egenfinansiering av företag

Låna pengar av dig själv

– Västernorrland först med ny finansieringsmodell
Snart kan du skippa banken eller finansbolaget när du behöver låna med företagets fakturor som säkerhet. Pengarna kommer i stället från privata långivare och – dig själv.

– Vi är först i landet med den här modellen. Nu söker vi pilotföretag, säger initiativtagaren Fredrik Lundvall i Härnösand.

I spåren av finanskrisen har det blivit svårare för företag att få banklån. Och då kan det ligga nära till hands att välja factoring, alltså använda företagets fakturor som säkerhet för krediten.
Nackdelen med lösningen, som både banker och finansbolag erbjuder, är att årsräntan är mycket högre än på ett vanligt banklån.

Men nu finns det alternativ. Fredrik Lundvall, företagare och kommunalråd (C) i Härnösand, har tagit fram en helt ny modell kallad ”egenfinansiering”, som presenteras i samarbete med Företagarna Västernorrland.

Borta är banker och finansbolag. Pengarna ska i stället komma från släktingar, vänner eller affärsänglar – och från ägarna själva.
– Man bildar en ekonomisk förening som lånar ut pengar till företaget med fakturorna som säkerhet, säger Fredrik Lundvall.
För en affärsängel är det här ett intressant sätt att bidra med kapital.
– Man får en given ränta och kan avtala om en tidpunkt då pengarna ska återbetalas. Jämför med att köpa aktier i ett onoterat bolag där man inte vet hur det blir med exit, säger Fredrik Lundvall.

Men om ägarna själva har pengar, varför måste de låna av andra?
– Upplägget bygger på att företaget behöver få in mer kapital än ägarna klarar av. Man växlar upp med kapital från affärsänglar. Men tanken är också att kunna samarbeta med Norrlandsfonden, som gett klartecken till att låna ut pengar med fakturorna i den ekonomiska föreningen som säkerhet. Då blir det riktigt intressant, säger Fredrik Lundvall.

Modellen har fått tummen upp av länets så kallade kapitalförsörjningsgrupp som koordineras av länsstyrelsen. Länsstyrelsen har också bidragit med pengar för att utveckla idén.
– Gruppen tycker att det är mycket intressant och anser att upplägget fungerar i praktiken. Det här är ett bra sätt för personer som annars inte skulle satsat pengar i lokala företag att göra det. Nu behöver vi testa modellen i verkligheten, säger Lars-Gunnar Rönnkvist på länsstyrelsen.

Maria Östman, revisor på Caresome i Härnösand, har sett över upplägget ur ett skatteperspektiv.
– Förutsatt att räntan anses marknadsmässig ser jag inga problem med en sådan här lösning. Det ger närstående en möjlighet att stötta ett företag med lån som har en säkerhet Fakturabelåning innebär ju att bolaget behåller kreditrisken. Men det är viktigt att kontakta banken om man har krediter med företagsinteckning, eftersom factoring urholkar säkerheten, säger Maria Östman.

En del i upplägget är att låta ägarna tar ut en hög ränta från föreningen.
– Att ge ett vanligt lån till sitt företag och ta ut exempelvis 20 procents ränta går inte utan att delvis förmånsbeskattas. Men eftersom det rör sig om fakturabelåning, där marknadsräntan är så hög blir det ingen förmånsbeskattning, enligt Fredrik Lundvall.
Men att ta ut en så hög ränta från bolaget ger naturligtvis en hög upplåningskostnad. Därför är tanken att ägarna ska kvitta ränteintäkten mot lägre lön vilket sänker bolagets nettokostnad (se exemplet nedan).

Olof Axelsson
SÅ FUNGERAR EGENFINANSIERING:
Antag att kompanjonerna A och B, som äger Företaget AB, bildar en ekonomisk förening och lånar ut 100 000 kronor vardera till föreningen.
Två affärsänglar lånar också ut vardera 100 000 kronor till föreningen.
Föreningen lånar ut de 400 000 kronorna till Företaget AB, med bolagets utestående fakturor som säkerhet.
Bolaget betalar – via föreningen – 20 procents ränta till kompanjonerna A och B, som tar den större risken och 10 procents ränta till de övriga två långivarna.
Kompanjonerna A och B kvittar ränteintäkten genom att ta lägre lön från sitt företag. Beroende på marginalskatt och om de har räntekostnader att kvitta minskar bolagets nettokostnad med ett visst belopp. Det betyder att bolagets faktiska kostnad för upplåningen sjunker.
Dessutom kan Norrlandsfonden låna ut ytterligare pengar med fakturorna i den ekonomiska föreningen som säkerhet.

Nu drar vi ( Ingrid, Jonny och jag från Härnösand) iväg till Visby på kommundagar med Centerpartiet. Det blev ännu intressantare när regeringen släppte sin långsiktiga plan för energi- och klimatpolitiken. Den verkar bra tycker jag. Hela planen finns på Centerpartiets hemsida

Planen bygger på tre grudpelare:
-Ekologisk hållbarhet
-Konkurrenskraft
-Försörjningstrygghet

På denna grund presenterar allansregeringen en väg ut ur beroendet av fossil energi. En satsning på förnybar energi och effektivare energianvändning stärker svensk försörjningstrygghet och konkurrenskraft och ger svensk forkning och företagande en ledande roll i den globala omställningen till en kolsnål ekonomi.

Närsjukvården i Härnösand bör vidareutvecklas.

Landstinget Västernorrland planerar att säga upp över 500 personer, eftersom man har en mycket dyrare vård än jämförbara Landsting.

Sjukhusdirektören från Länssjukhuset i Sundsvall, sa vid mötet i Härnösand den 19 januari att
” utbudet blir oförändrat mot idag” i Härnösand. Men det återstår att se. Sjukhuset i Örnsköldsvik har redan offentligtgjort besparingsåtgärderna, till skillnad från Länssjukhuset. Som exempel kan nämnas att akutmottagningen i Örnsköldsvik räknar med att minska antalet besök till akuten, från 14.000 till 8.000 per år.

Vi måste därför se till att vidareutveckla Närsjukvården i Härnösand.

Därför bör Landstinget:

1. Omgående lägga ut restaurangen på entreprenad, så att de är igång när Folktandvården är på plats i april.
2. Förbereda primärvården, vår nya vårdcentral som öppnar på sjukhuset i september, på att man inte kommer att kunna skicka patienter till Sundsvall, på samma sätt som tidigare.
3. Diskutera effektivisering och samordning inom äldreomsorgen med kommunen på nya kreativa sätt, för att få ner kostnaden både för Landstinget och kommunen.
4. Bli mycket aktivare att hyra ut lokaler på sjukhuset.
5. Förbereda att lägga ut hela verksamheten i Härnösand på entreprenad, när alla verksamheter är på plats i vårt före detta sjukhus.

I samband med att Landstinget drar ner sin verksamhet på många områden, kommer kommunerna att få ökade kostnader.

Kommunerna har redan stora problem att få ihop sin ekonomi och snart kommer en ny hög kostnad till kommunerna.

Härnösands kommun kommer att sänka sina driftskostnader med 5 Mkr per månad. Då blir det färre anställda även på Härnösands kommun. Ovanpå detta kommer kostnader på grund av Landstingets besparingar.

Därför bör kommunen:
1. Ta fram ett åtgärdsprogram för att ta mot härnösandsbor som kommer hem tidigare tillbaka från sjukvården.
2. Vara beredd på att det blir ett större behov och ökade kostnader för socialförvaltningen.
3. Näringslivskontoret kan bistå Landstinget med att söka nya verksamheter till lokalerna som passar in där.
4. Diskutera hur den nya lagen om valfrihetssystem (LOV) kan påverka hälso-och sjukvården samt kommunen.